Över tid så kan väldigt många saker ske inom ett aktiebolag och genom att upprätta ett aktieägaravtal så kan man också tydliggöra vad som gäller vid olika typer av situationer.
Ett aktieägaravtal gör det enklare för styrelsen i ett aktiebolag att hantera olika scenarion. Vad händer om någon vill sluta, vad ska ska om det plötsligt börjar gå väldigt dåligt – eller tvärtom: riktigt bra – och hur ska man agera i händelse av exempelvis en skilsmässa? Det senare är ett typiskt exempel på en viktig detalj att inkludera i ett aktieägaravtal då man annars kan se att en stor del av en aktiepost kan försvinna till någon annan.
Genom att anlita en advokat inom affärsrätt och, tillsammans med denne, upprätta ett aktieägaravtal kan man staka ut riktningen för ett företag och, till mångt och mycket, bestämma om hur framtiden ska se ut och vad som ska gälla. Det borde egentligen vara obligatoriskt att skriva ett sådant avtal då det kraftigt minskar risken för missförstånd och för framtida konflikter. Ett aktieägaravtal kan dessutom vara för your eyes only och inte vara publikt – det viktiga är att samtliga berörda parter undertecknar avtalet och är med och utformar det.
Vad ska inkluderas i ett aktieägaravtal?
Hur ett aktieägaravtal utformas och vad som inkluderas i detta är något som står aktieägarna fritt att själva ta fram. Det finns egentligen inga hinder och begränsningar för vad ett aktieägaravtal kan innehålla, men man bör givetvis vara medveten om att alltför många detaljer och klausuler kan skapa ett rörigt avtal som blir svårt att tyda.
Ser man till utformningen så bör man, som sagt, anlita en advokat som hjälper till att utforma avtalet och dels så bör var och en av de berörda parterna sätta sig ned och plocka fram detaljer som man själva tycker är extra viktiga. Man kan se att några detaljer normalt brukar förekomma i ett aktieägaravtal och här nedan följer några exempel:
- Aktier. Hur ska aktier fördelas mellan aktieägarna – och hur ska man köpa och sälja dessa? Viktigt är även att före in i avtalet hur nya aktier ska hanteras och vad som gäller vid fördelning av sådana.
- Sekretess. En klausul som stipulerar sekretess mot tredje part bör finnas med i ett aktieägaravtal.
- Rättigheter och skyldigheter. Vilka rättigheter har man – och hur ser skyldigheterna ut? Rösträtt, rätt att rösta och rätt att delta i exempelvis en bolagsstämma.
- Konfliktlösning. Om en tvist uppkommer mellan ägarna av aktier så kan en mekanism i aktieägaravtalet lösa dessa. Det kan handla om exempelvis medling eller skiljeförfarande.
- Konkurrens. Om någon väljer att sluta så kan det vara bra med en klausul som förbjuder – under en viss tid – denne från att arbeta inom en liknande bransch eller hos exempelvis en konkurrent.